Fåglarna i siffror

Nedan redovisas fåglarnas förekomst och täthet i de olika inventeringsområdena.

Fågelförekomst i inventeringsområdena

Antalet registrerade fågelarter varierade mellan 8 och 37 i de 61 inventeringsområdena. Fågeltätheten varierade mellan 0.8 och 41,5 par/ha. I figurerna 2 och 3 i rapporten (och nedan) finns artantal och täthet sammanfattade och i tabell B1 i bilaga B finns de exakta siffrorna angivna.

Fågelförekomsten i olika skogsmiljöer

Nedan redovisas fågelförekomsten i de 61 inventeringsområdena uppdelade på barrskogar, blandskogar och lövskogar.

Barrskogar (90 - 100% barrträd):

Barrskogarna hade mellan 8 och 19 fågelarter och en fågeltäthet på 0,8 - 4,5 par/ha (ett område undantaget 8 par/ha).

Blandskogar (11 - 89 % lövträd):

Blandskogarna, med både löv- och barrträd, hade mellan 14 och 37 arter. Fågeltätheten var 1,2 - 14,7 par/ha.

Lövskogar (90 - 100% lövträd):

Lövskogarna hade mellan 9 och 31 fågelarter och en fågeltäthet på 2.6 - 41,5 par/ha .

Olika fågelarters förekomst och täthet i inventeringsområdena

För de 53 fågelarter som medtagits i inventeringen har förekomst och täthet sammanställts för de 61 inventeringsområdena. De finns redovisade i bilaga A i rapporten. Där finns också en redovisning av olika artgruppers förekomst och täthet. Följande fågelarter är uteslutna i redovisningen för att inventeringssättet ej passar dem: dagrovfåglar, ugglor, vadare utom morkulla, tjäder, orre, grönsiska, större och mindre korsnäbb samt domherre.

Variation i fågelförekomsten

Som framgår ovan varierade antalet fågelarter och fågeltätheten kraftigt mellan de olika inventeringsområdena. Förklaringen till detta var ett antal omgivningsfaktorer som visade sig påverka fågelfaunans artsammansättning och täthet. De viktigaste omgivningsfaktorerna var trädslag, sikttäthet, död ved samt area. En ökad lövträdsandel gav fler fågelarter och en ökad fågeltäthet. Detta gällde också för en ökad andel av de enskilda trädslagen asp, gråal, hägg och sälg. En ökad andel gran och tall gav ett minskat antal arter och för tall även en minskad täthet. En ökad sikttäthet och en ökad andel död ved gav fler fågelarter och en ökad fågeltäthet. Arean hade också betydelse och en ökad area gav fler fågelarter men gav samtidigt en minskad fågeltäthet.
Röjning och gallring påverkade flera av de för fåglarna viktiga omgivningsfaktorerna. Det visade också sig att antalet fågelarter var fler och fågeltätheten högre i oröjda/ogallrade områden än de var i röjda/gallrade.

Mer om detta finns under avsnitt 6.2 i rapporten.